Blir så ledsen att min mamma inte får vara med om allt det här. Mest av allt ville hon bli mormor. Hon hade varit den bästa, uppfostrat fyra döttrar. Vi är dina flickor, vi kommer alltid att vara det.
När jag tänker på allt börjar jag att gråta, livet är så orättvist och man vet aldrig när det kan förändras, ta inget förgivet!
2 år har nu gått och jag saknar dig så! Vet att du hade varit stolt men livet blir aldrig det samma igen, när du försvann så försvann en bit av mig!
Det som gav mig liv igen var Jolene, min solstråle.
- Posted using BlogPress from my iPhone
Den här kommentaren har tagits bort av skribenten.
SvaraRaderaVad vackert skrivet ! <3
SvaraRaderaMånga kramar !
Väldigt vackert skrivet!
SvaraRaderaMassa kramar från oss!
Vad fint du skriver!
SvaraRaderaÄlskar dig!
Förstår hur du känner=( Min mamma hade turen och fick se sina barnbarn. Men hon fick tyvärr också va med när en av dom gick bort 2009, min älskade systerson. Två veckor efter fick hon beskedet njurcancer. Jag blev gravid 5 månader senare med våran son. Den 26 januari i år gick hon bort, en vecka innan min sons 1 års dag. Min mormor gick bort i cancer när jag var 1 år. Jag mins inte min mormor och det gör ont att min son inte kommer göra det. Mamma var så stolt över sina små barnbarn och jag är så glad att hon fick se dom. Och när jag ser din jätte söta lilla fina dotter så kan jag bara tänka mig hur stolt över hon hade varit över henne och dig (och din man) som gav henne ett sånt fint barnbarn. Du skriver jätte fint och du har en jätte fin blogg.
SvaraRaderaVille bara skriva några rader och inte bara snoka runt här =)
Med Vänliga Hälsningar Nette